Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förändring i kroppssammansättning och binjurarnas påverkan på insulinkänslighet

Sammanfattning

Bakgrund                                                                        

Kopplingen mellan kroppssammansättning, ökning i BMI vid 5-6 års ålder (s.k. Adiposity rebound) samt binjurarnas produktion av androgener är lite studerad.
Barn födda tillväxthämmade, s.k. SGA, har risk för att utveckla insulinresistens och detta är korrelerat till viktutvecklingen. Detsamma gäller överviktiga barn och vi tror att den gemensamma mekanismen är ändrad binjurefunktion och för detta krävs longitudinell provtagning av binjurehormon. Förändringar i nutritionsstatus kan vara en betydelsefull signal för den hormonella homeostasen och vara involverad i insulinresistensen.

Syfte                                                                           

Karaktärisera tillväxtperioden när binjurarnas aktivitet vaknar i 4-7 års ålder, s.k. juvenility, i relation till förändringar i kroppssammansättning och hormonell status. Undersöka om tidpunkten för binjurarnas uppvaknande är sammankopplad med tillväxten under nyföddhets- och småbarnsperioden vad gäller kroppssammansättning och näringsintag.

Studiedesign                                                               

Etthundratio barn som är följda från födelsen har undersökts halvårsvis från 4,5 års ålder med blodprover och auxologiska mätningar (längd, vikt och bukomfång) upp till nio års ålder för att bestämma starten av juvenility och definiera individuell adiposity rebound.
Vid helårskontrollerna görs DEXA, Dual energy X-ray Absorptiometry, skelettåldersbestämning och oral glukostoleranstest, utöver provtagning och auxologiska mätningar. Specialundersökning med MRT, magnetisk resonanstomografi, för att undersöka graden av bukfetma utförs vid fem och sju års ålder.                                                   

Resultat                                                                                      

Vid två årsåldern hade barnen som var prematurfödda ett större midjemått i förhållande till längd än jämnåriga. Detta kan tyda på en ökad risk för metabola syndromet med nedsatt insulinkänslighet. Vid fem års ålder såg vi klara könsskillnader i kroppssammansättningen, där pojkarna hade mer muskelmassa men intressant nog även mer visceralt fett än flickorna. Huruvida dessa könsskillnader är mer uttalade vid sjuårsåldern kommer snart att kunna besvaras. 

Betydelse                                                                                     

Vi har i studien funnit att barn födda för tidigt oavsett intrauterin tillväxthämning har ökad bukfetma trots lågt BMI. Detta kan vara en av mekanismen bakom nyligen publicerade fynd att dessa barn har en ökad risk för ökad insulinresistens, d.v.s. ett av de viktiga ingredienserna i metabola syndromet. Huruvida detta är kopplat till binjurarnas aktivitet kommer studien snart att kunna svara på.
 

Huvudman

 

Medarbetare

  • Kerstin Allvin*
  • Eva Gronowitz
  • Josefine Roswall

    *Doktorand

 

Sidansvarig: Lena Lehto|Sidan uppdaterades: 2016-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gpgrc.gu.se/forskning/forskningsgrupper/fetma---metabola-syndromet-metabola-effekter-av-gh/forandring-i-kroppssammansattning/
Utskriftsdatum: 2020-05-26