Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Behandling av barnfetma

Sammanfattning                                                                        

Idag börjar effektiva behandlingsformer för att bekämpa barnfetma tas fram, men fortfarande talar mycket för att det krävs en individualiserad strategi där bakomliggande patologi styr vilken behandling som bör ges. Under året har vi publicerat data från vår regionala obesitasmottagning att så mycket som 30% av svårt obesa barn har positiv screening för antingen ADHD eller autism. Att diagnosticera och behandla ADHD med centralstimulantia leder i flertalet fall till samtidig viktnedgång, troligen via ökning av tidigare låga dopaminnivåer i centrala nervsystemet. Å andra sidan, är de ungdomar som inte går ner på centralstimulantiabehandling också en intressant grupp att studera, där vår hypotes är att start av behandling under puberteten eller samtidig behandling med antipsykotika ger sämre viktsvar.
 

Vidare har vi funnit att en stor andel föräldrar har tydliga symptom på ADHD och det är dessa vi i stor utsträckning bör jobba med för att behandla barnfetman. Då behöver vi skräddarsydda behandlingsprogram
som tar hänsyn till den specifika problematiken dessa har med följsamhet till behandling, annars är vi kvar i att många barn misslyckas med sedvanliga BMI-minskningsprogram. I uppstartsfas planeras under kommande året för samarbete mellan DART, arbetsterapi och företrädare för Gillbergcentrat för att ta fram mer
skräddarsydda utbildningsmaterial. I samarbete med Gillbergcentrat fortsätter vi screena för neuropsykiatri men nu på mindre kliniker och mottagningar i regionen. I samarbete med genetiker undersöks specifika sk fenotyper av obesa barn med stark ärftlighet för fetma, kardiovaskulär sjukdom och neuropsykiatriska funktionshinder.
 

I de mycket svåra behandlingsresistenta obesitasfallen har vi erbjudit ungdomarna kirurgisk behandling inom Adolescent-Morbide-Obese-Surgery (AMOS) studien och publicerade vid årsskiftet data på femårsuppföljning av de metabola, endokrina och psykosociala effekterna av kirurgin. Data visar att de dryga 80 ungdomar som opererades för fetma i barnaåren fortsätter behålla viktnedgången fem år efter operation och jämfört med icke-opererade har de en positiv social situation med partnerförhållande, genomgången skola och många är i arbete. Oroande nog ter sig benmineraliseringen påverkad av gastric by-pass operationen trots extra intag av vitamin D och andra näringstillskott, men denna påverkan är endå inte så uttalad att någon av ungdomarna fått frakturer. Huruvida detta och annan mer fördelaktig påverkan står sig upp till tio år studeras i samarbete med Gastlab på Sahlgrenska. 

Sidansvarig: Lena Lehto|Sidan uppdaterades: 2018-11-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?