Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mekanismer bakom barnfetma: Effekt av tidiga kostvanor, tarmflora och ärftlighet för aptitreglering och energiomsättning

Sammanfattning

Globalt över världen fortsätter barnfetman att öka till nivåer som påminner om epidemi med framförallt ett ökat insjuknande i typ-2 diabetes. I Sverige har vi under senaste 5-10 åren lyckats nå en platå där ökningen stannat av  och kanske till och med färre är överviktiga. Likväl är dagens siffror på 14% övervikt och knappt 6% fetma alldeles för höga med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Det är viktigt med tidiga förebyggande insatser så att antalet barn som drabbas minskar, samt att tidigt identifiera vilka individer som har ökad risk för snabb viktuppgång. Flera studier har visat att ju tidigare insatser sätts in desto mer framgångsrika resultat. Dessutom leder fetman i sig till sjukdom redan i barndomen såsom insulinresistens, högt blodtryck och lågt HDL-cholesterol, alla symptom på det sk metabola syndromet, och i förlängningen ökad risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom
och för tidig död.

Data från våra två populationsstudier, där vi följt 400 fullgångna barn respektive 100 prematurfödda, visar på att man redan i förpuberteten kan finna flera av symptomen på metabola syndromet. Det är inte bara ungdomar med högst BMI som drabbas av metabola syndromet innan puberteten, utan även individer med ökade midjemått och stark ärftlighet för typ-2 diabetes. Genom att utveckla icke-strålningsaktiv sensitiv röntgenmetod såsom MRbuk, har vi kunnat beräkna visceralt fett på så små barn som fem år gamla. I dessa publicerade studier ser vi att pojkar redan i förskoleåldern har mer visceralt fett än flickor, och vissa av dessa har också tidiga tecken på metabola syndromet såsom låga HDL-cholesterol och höga blodsocker vid oral sockerbelastning. Under 2016 gjorde vi helkropps-MR på ett 80-tal barn i samarbete med våra kollegor i Uppsala och analyser pågår för att kombinera data med metabola variabler till ny metod - sk ”imiomics”. Även brunt fett studeras hos dessa barn och vi har funnit preliminära korrelationer till
insulinkänslighet.

I samarbete med våra Hallandskollegor fortsätter vi studera etableringen av tarmfloran från födelsen och hur detta påverkar utvecklingen av fetma respektive metabola syndromet. Genetiska och epigenetiska influenser av bland annat kost studeras också. Så har vi sett att inte amma och att födas med kejsarsnitt leder till ofördelaktig tarmflora. Redan en liten gnutta bröstmjölk om dagen visade sig vara mer fördelaktigt än inget alls. Troligen påverkas det nyfödda barnet mer än vi trott av den kejsarsnittade mammans antibiotikaintag. Vi har även data på samband mellan antibiotikaanvändning och utveckling av vanliga folksjukdomar såsom astma och allergi, förutom fetmautveckling. Vår hypotes är att första levnadsåret är ett fönster för att gynna de bakteriesammansättningar som minskar risken för fetma genomkost bestående av mer essentiella fettsyror samt protein och kolhydrat-sammansättning som påminner om bröstmjölk. Huruvida probiotika kan kompensera för detta är tveksamt, men studeras. Tumregeln är ju annars att det gäller att tidigt i livet göda de goda bakterierna!
 

För att få en ökad förståelse för skyddande faktorer för barnfetma, studerade vi under 2016 brunt fett hos familjer med magerhet i flera generationer, utan att ha bakomliggande sjukdom. Vi kunde inte hitta mutationer som gör att individerna hade ökad energiförbrukning och kämpade för att få behålla sin vikt. Uppenbarligen föreligger här andra mekanismer.

Vi har utvecklat vidare komplexa multivariata modeller för att identifiera högriskindivider för metabolt farlig fetma redan i barndomen. Förutom de vanliga faktorerna med ärftlighet, låg socioekonomisk status och utbildning, har vi funnit genom geomapping att granskap och påverkan från familjens omgivning är viktig
– med andra ord vi som medborgare bryr oss om det sociala trycket. Detta är viktigt att känna till och dra
nytta av vid planering av förebyggande arbetet i samhället och BVCs insatser i utsatta områden.

Sidansvarig: Lena Lehto|Sidan uppdaterades: 2018-11-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gpgrc.gu.se/forskning/forskningsgrupper/fetma---metabola-syndromet-metabola-effekter-av-gh/Mekanismer+bakom+barnfetma%3A+Effekt+av+tidiga+kostvanor%2C+tarmflora/
Utskriftsdatum: 2020-05-26